Eftersom att detta är min blogg och jag skriver vad jag vill så ska jag inte sticka under stol med att idag är en jobbig dag. Varje dag är en kamp och somliga av dessa dagar är värre än andra. Samtidigt så vill jag ge mig själv en stor klapp på axeln för hur långt jag har kommit på bara ett år. Jag har gett ett löfte till mig själv att aldrig mera falla så djupt, demonerna har redan tagit för många år av mitt liv och jag vägrar låta dem ta fler. Det är mitt liv och vi lever, vad jag vet, bara en gång...
Nu ska jag och Anna snart bege oss bort mot gymmet för att bränna fett och jaga ut alla gamla demoner ur skallen.
Ett litet sidospår:
Jag är verkligen inte en förespråkare för djurförsök, tvärt om, men vad gör man när djuret utför försök i smyg? Bilden nedan visar en överrumplad Divina, så som jag fann henne med nosen djupt ner i min mineralfoundation!
