undefinedcreature

För ett tag sedan svepte en epidemi av fransnäringar över skönhetssverige, när märken som Neulash, Revitalash etc. blev tillgängliga på den svenska marknaden. Alla skönhetsjunkies ville vara först med att prova dessa mirakelprodukter som, enligt märkenas egna utsago, skulle stimulera franstillväxten och ge vippiga Hollywood-fransar på ett par veckor. Visserligen fungerar dessa preparat genom att förlänga fransarnas livslängd avsevärt och på så vis ger tätare och längre fransar. Men priserna för dessa är löjligt höga, produkterna måste användas varje dag till en början och sedan en gång i veckan för att bibehålla resultatet, gör matten ni och se om ni tycker att det är värt pengarna...
     De resultat som jag har sett har dock inte imponerat på mig då dessa produkter visserligen ger längre men  också spretigare spindelfransar och har i vissa fall gett utslag och klåda vid fransrötterna. Knappast något man vill utsätta känslig ögonhud för i onödan, eller hur?
     För ett tag sedan kom Depend ut med sin variant av fransnäring, som ska appliceras på fransarna innan sänggående och som verka vårdande för trötta och spröda fransar. Detta kände jag mig däremot manad att prova, då jag i åratal smörjt mina fransar med oljor och dyl. i ett försök att behålla deras vitalitet efter det dagliga slitage som mascara innebär. Jag förväntar mig inga mirakel, men lägger in en "före bild" för att kunna jämföra om en månad eller så. 
 Depends Eyelash nourishment hittar du för 89 pickadoller, i butiker som saluför depends övriga sortiment.

Före: Den nakna sanningen med enbart ett lager mascara


Fortsättning följer...

Kom just på hur ful jag var i blont hår (ehrm, ja jag är så ego att jag sitter och filosoferar över mitt eget hår...) Att ingen sa något? Eller ful kanske var ett starkt ord, men mörkt hår passar mina färger så otroligt mycket bättre och jag förstår inte att jag inte vågade innan! Jag har vunnit allt; mitt hår har blivit mjuk och glansigt igen och mår rätt bra, vilket kanske mest är Goldwells kerasilks förtjänst ( men jag tvivlar på att mitt hår skulle ha repat så mycket så snabbt om jag fortsatt att bleka). En stor bonus är att det börjat växa ut en massa hårtussar här och där, på platser där jag tidigare tappade stora slingor med hår tillföljd av inre stress. Det är visserligen inte skitsnyggt att ha en massa hår som är kortare, men mitt hår är uppklippt och väldigt följsamt så det är relativt enkelt att dölja och om ett år är det lika långt som resten av lagren i uppklippningen.
    En annan hårprodukt som jag använt ett tag och fallit pladask för är Tigis balsamspray som verkar utredande. Det luktar solsemester och gör håret mjukt och trasselfritt, perfekt för oss med långt hår.



(Bild: girliegossip.com)
 
Produktinfo saxat från beautyplanet.com:

"TIGI Born To Rock Leave-in De-tangler & Defrizzer är ett utredande TIGI spraybalsam med vårdande effekt. TIGI Born To Rock Leave-in De-tangler & Defrizzer ger glans till håret, mjukgör och gör håret mer hanterbart. Detta TIGI spraybalsam innehåller sojaprotein och keratinaminosyror som ger mjukt och lent hår. Polyquaternium-37 gör håret lättare att utreda och ökar glansen. PEG-12 Dimeticone har en vårdande effekt och glycerin ger glans. TIGI Born To Rock Leave-in De-tangler & Defrizzer sprayas i handdukstorkat hår. Borsta igenom håret. Låt torka och styla som vanligt."

Åkte i söndagsnatt på ÄNNU en halsinfektion med tillhörande hög feber och lite annat smått och gott. Är någon förvånad? I snitt råkar jag ut för dessa en gång i månaden till var 6:e vecka typ. En vild gissning från min sida är att detta inte är normalt. Efter påtryckningar från min kära familj får jag ta tjuren vid hornen och uppsöka en läkare, eller det måste jag tydligen endå, eftersom att jag förlorade känslen i vänster vad för två veckor sedan och den verkar inte vara sugen på att komma tillbaka (Det får man tydligen inte heller gå omkring med eller vad säger du syrran? *blink*)... Äh, jag babblar sjukdommar som en pensionär på ljugarbänken, dags att stanna här för idag kanske.
     Detta är iallfall vad jag festar till sjukdomsdagarna med:


Och, nej det är INTE rom och cola, så kul ska vi inte ha det. Det består av pepsi max, en hel jävla isbytta och en liten babbelsinskiva. Det enda som saknas är ett spexigt sugrör!

Idag är inte den här bruttan mycket att hänga i granen. Dagen har till största delen spenderats på följande vis:

dvs. djupt nerbäddad i soffan med te och limevatten. (Hejja hamsterkinder förresten!)
     Efter att ha känt mig sliten och trött hela veckan så behövdes jag ta ett break från allt, så denna röda dag kom mer än lägligt. Jag har bokstavligt talat bara jobbat och sovit de senaste dagarna, helt galet hur mycket sömn en människa kan behöva! Men halsen ömmar och bihålorna likaså, så möjligtvis är det någon liten bacill som spökar... Äsch,nya tag imorgon då jag både ska jobba och träna igen.
    På tal om jobb så har jag förmodligen fått ett nytt sådant. Jag börjar lite smått på timmar nu och kombinerar med barnomsorgsjobben, för att sedan gå på heltid i vår. Jag är sjukt tacksam för de två som har gett mig chansen till detta!
      Jobbet har definitivt sina fördelar för er läsare också, då jag i detta jobb får uttrycka min stil hur jag vill, vilket innebär att jag numera kan sminka mig lite djärvare och roligare även på arbetsdagarna, dvs. fler FOTD till er!  
     Tänk om frugan kunde vara tankeläsare och ta med en flottig pizza hem till mig, jag får sända starka tankevågor och hoppas på att det funkar ,haha.

I paketet som kom här om dagen var det inget mindre än ett 12 pcs lila borstset från Sigma!


(bilder från www.sigmabeauty.com)

För er som inte har hört talas om Sigma tidigare, så har det varit ett hett märke bland skönhetsfantaster sedan lanseringen för ett par år sedan. Samtliga borstar påstås vara jämförbara med MACs populära kvalitétsborstar och till en början namngavs Sigmas borstar med liknande nummer som motsvarigheten hos MAC. Detta har de dock slutat med sedan förra året, vilket jag personligen tycker är bra då det känns mer som ett fristående märke istället för en MACkopia.
     De erbjuder en stor variation av borstset i alla tänkbara storlekar, vilka kan köpas med eller utan brushrolls, men även individuella borstar för att bygga ditt eget kit, detta blir dock oftast dyrare än att köpa ett fördigt kit och sedan köpa till det man kan sakna. På samtliga borstar står både nummer och vad borsten är avsedd för, vilket är mycket bra för nybörjaren. Men varje kit kommer dessutom en beskrivning av borstarna och deras användningsområden samt skötselråd.Efter som jag är hopplöst förälskad i lila så beställde jag en specialutgåva av deras 12 pcs kit, vilket var tillgängligt i svart, turkost, rosa och förstås lila. Till dessa fick jag ett hårt etui till förvaring som dessutom kan knäppas upp och bli till två borsthållare -genialt!
     Jag har tyvärr inte hunnit ge samtliga borstar ett hårdtest ännu, men jag provade dem som hastigast innan jobbet igår och är mer än nöjd med resultatet de gav. Jag vill till och med sträcka mig till att de är de bästa borstar jag har testat! De är mycket mjuka, trots att de vad jag kan se, är klippta till sin form i ändarna. Dessutom är de lagom täta och utför väl det de är gjorda för. En grundligare recension får komma när jag satt dem på prov ordentligt! 

Wiho, titta här vad jag just hämtade ut på posten:




Någon som kan gissa vad det är?

Hur personlig bör man egentligen vara i en blogg? Jag är tveksam till om jag vill spy ut alla mina tankar till allas beskådan, samtidigt som glättighet ofta är väldigt ointressant ( varför jag alltid dragit mig undan från den typen av människor). En gyllene medelväg tror jag knappast existerar i detta fallet. Folk läser, tolkar in och sprider rykten och gör stora höns av små fjädrar oavsett vilket förhållningssätt man har. Allt för många vill en (omedvetet?) illa och gottar sig mer än gärna i allt som inte är fluffigt rosa...
    Hur som helst så har det ondvikliga hänt ännu en gång. Allt det som jag vägrat tänka och känna på en lång tid har länge smugit i skuggorna, väntande på den minsta spricka i fasaden, ett kryphål till mitt medvetande. Jag har motat med all min kraft men till slut börjar denna svarta sörja av demoner att sippra in genom små, små porer av brister. Snart blev jag som ett såll och att hålla emot blir lönlöst. 
     Jag kapitulerar och finner att jag återigen ,med kallsvettig panna, vaknar upp av mina egna kvävda skrik varje natt. Jagad, förföljd, bedragen. Fastkedjad i någon sorts gråtonad limbo av känslor. Skillnaden är att denna gång vet jag att jag är starkare än jag har varit. Jag må vara fast idag men imorgon har jag än en gång brutit mig fri. 


    Ni som väljer att håna och skratta har friheten att göra det, men ni kommer heller aldrig att vara en del av mitt liv. 
    Ni som betyder något vet att jag kommer tillbaka imorgon igen. Men idag måste jag få vara svag...